Undersökningen Inför morgondagen (i pdf-format)
Det klart största problemet för de äldre i dagens Finland är att pensionerna är så små. Det framgår av en färsk undersökning, som kartlade 55–79-åringarnas uppfattningar om såväl dagens situation som framtiden.
Små pensioner klassades som det största problemet också bland dem som ännu inte gått i pension. De övriga största problemen är enligt enkätresultaten de njuggt tilltagna social- och hälsovårdstjänsterna samt ensamheten. Den sistnämnda förfaller att vara ett större hot för 55–59-åringarna än för de äldre årsklasserna.
Svaren på en fråga om vilka de största problemen är om 10 år gick i så hög grad i sär att inget enskilt problem framträdde som det i särklass största. Knappt mest oroar man sig för att tillräcklig vård inte går att få om tio år. De som är över 70 bekymrar sig klart mindre för det här än 55–59-åringarna.
Av enkätsvaren framgår vidare att en klar majoritet ser Folkpensionsanstalten (FPA) som den pålitligaste institutionen i pensionsfrågorna. Av dem som besvarade enkäten sade sig 59 procent ha ett mycket eller ganska stort förtroende för FPA. Anstalten åtnjuter ett klart större förtroende än någon annan institution. Efter FPA har de äldre i hygglig utsträckning förtroende också för pensionsförsäkringsbolagen, pensionärsorganisationerna och löntagarorganisationerna.
Längst ner på förtroendemätaren placerar sig arbetsgivarorganisationerna, landets regering och riksdagen. Det ser ut som om en majoritet inte har något förtroende för regeringen och riksdagen när det gäller pensionsfrågorna. Förtroendet är inte särskilt stort bland regeringspartiernas anhängare heller.
De tillfrågade ombads vidare ge sin syn på bland annat vilka pensionärsorganisationernas viktigaste uppgiftsområden är. Den viktigaste uppgiften är enligt svaren att trygga social- och hälsovårdstjänsterna. Hela 72 procent nämnde det här som en av de tre viktigaste uppgifterna. Andra viktiga uppgifter är att trygga pensionsförmånerna (62 procent) och att få beskattningen av pensionärer lindrad (51 procent).
Av pensionärsorganisationerna väntar man sig sålunda uttryckligen intressebevakning och inverkan på beslutsfattandet på olika nivåer. Det här förfaller dock att vara mindre viktigt för dem som redan deltar i pensionärsorganisationernas verksamhet. Enligt dem är pensionärsorganisationerna till stor del någonting annat än intresseorganisationer, de ses mera som arrangörer av aktiviteter av olika slag än som stödorganisationer.
Framför allt ser man pensionärsorganisationerna som "behövliga också i framtiden". De flesta av de tillfrågade kräver ändå mera aktivitet och ettrighet av dem i intressebevakningen.
De tillfrågade uppmanades också att ge sin syn på antalet pensionärsorganisationer. Den här frågan gav dock inget entydigt svar. Mindre än hälften av dem som svarade – 46 procent – anser att det kunde räcka med en organisation som sköter pensionärernas angelägenheter. Totalt 42 procent hade här en annan syn på saken. Efter litet begrundan anser ändå en majoritet – 56 procent – att det är bra att det finns flera organisationer, eftersom pensionärerna har olika behov.
Undersökningen försökte ytterligare utreda i vilken mån de äldre anser sig ha kontroll över sitt eget liv. Det framgår att 85 procent av de äldre anser sig vara mer eller mindre nöjda med hur de har det för närvarande. Mest missnöjda är de beträffande sina möjligheter att bli hörda i dagens samhälle. 55–79-åringarna anser att deras möjligheter att påverka sina liv är sämre än vad de är för befolkningen i medeltal.
Av enkätsvaren framgår vidare bland annat att bara 2 procent av de tillfrågade skulle kunna överväga att ta ett heltidsjobb efter pensioneringen medan 42 procent kunde tänka sig deltidsarbete. Den nuvarande flexibla övergången i pension i åldern 63–68 år anses allmänt vara bra och hela 76 procent tycker att den nedre åldersgränsen på 63 år är lämplig. En av tio anser att denna åldersgräns är alltför hög och andelen personer som hyser denna åsikt är större i åldersgruppen 55–59 år än i övrigt. Varannan tror att pensionerna kommer att beskäras väsentligt inom de närmaste tio åren.
Enkäten genomfördes i maj–juni på uppdrag av Pensionärsförbundens intresseorganisation PIO rf. Antalet svarande i åldern 55–79 år var totalt 1 191 personer.