Regeringen vill öka medborgarnas möjligheter att använda privata sjukvårdstjänster vid sidan av den offentliga servicen. Riksdagen föreläggs inom närmaste framtid ett lagförslag enligt vilket det blir möjligt att få sjukvårdsersättningar också för privat vård som ges i den kommunala sjuk- och hälsovårdens utrymmen.
Social- och hälsovårdsminister Juha Rehula berättade om det då han gästade Pensionärsorganisationernas intresseorganisation PIO:s Pensionärsparlament. Enligt ministern kunde den här nya möjligheten fungera som en positiv faktor särskilt i glesbygderna om man till exempel kan få en tandläkare att hålla kvällsmottagning i redan existerande kommunala utrymmen. Samtidigt skulle den kommunala hälsovårdens börda minska.
Rehula berättade också att regeringen under den här valperioden har lindrat beskattningen av pensionärerna med totalt 530 miljoner euro. I budgetförslaget för nästa år föreslås ytterligare skattelindringar för 30 miljoner euro. Efter det borde beskattningen av pensionärer helt motsvara beskattningen av löntagare. Ministern berättade dessutom att den ekonomiska depressionen inte tärde på de stora pensionsfonderna på ett sätt som skulle kunna få ogynnsamma konsekvenser för pensionärerna. Före depressionen fanns det totalt ca 120 miljarder euro i de här fonderna. Nu – efter depressionen – är totalsumman uppe i över 130 miljarder.
Ministern efterlyste också bland annat bättre kunnande av kommunerna när det gäller konkurrensutsättning av vårdtjänster och ingående av avtal med privata vårdföretag. Detsamma har pensionärsorganisationerna själva redan tidigare krävt i olika sammanhang.
Ålderslagen komplicerad fråga
Pensionärsparlamentet fick också information om de aktuella strävandena att stärka lagstiftningen om de äldre i samhället. Regeringssekreterare Virpi Vuorinen berättade om utgångspunkterna för beredningen av den tilltänkta nya "ålderslagen" och hennes framställning utvisade att det handlar om ett mycket komplicerat och mångfacetterat projekt.
Den finländska social- och hälsovården regleras i dag av ett virrvarr av lagar och förordningar. Under beredningen av den nya lagen gäller det bland annat att avgöra vad som ska tas med i den nya lagen av det nuvarande lapptäcket och vad som bör lämnas utanför.
Modell tas eventuellt också av motsvarande lagstiftning i de övriga nordiska länderna. I Sverige har man till exempel en "värdelag", som definierar den enskilda människans rätt till ett värdigt liv och i Danmark har man en lag om de kommunala åldringsråden. Hos oss är åldringsrådens verksamhet ännu inte reglerad i lag.
Beredningen av ålderslagen är alltså i många avseenden ett krävande projekt. Inom social- och hälsovårdsministeriet har man trots det siktet inställt på nästa vår. Då borde ett första lagutkast vara klart.
Åtgärdsprogram skal förbättra säkerheten
Invandrings- och Europaminister Astrid Thors sade i sitt anförande att det i Finland finns ett attitydproblem beträffande inställningen till familjevåldet. Våld av det här slaget uppfattas enligt olika undersökningar inte hos oss som någonting lika allvarligt som i andra länder. Det skulle vara bra om tröskeln för polisanmälan vid fall av familjevåld kunde sänkas hos oss.
Risken för olycksfall är dock ett större hot än faran för att råka ut för familjevåld. Det är till exempel ganska vanligt att äldre människor faller hemma eller utomhus och skadar sig mer eller mindre allvarligt. Thors berättade att regeringen bereder ett åtgärdsprogram som syftar till att öka säkerheten för äldre människor. Ministern skulle gärna se att pensionärsorganisationerna deltog i detta arbete.
I Pensionärsparlamentets program ingick också en presentation av resultaten från enkäten "Inför morgondagen" samt en rapport om EU-programmet InclusAge. Opinionsundersökningen syftade till att kartlägga 55–79-åringarnas syn på frågor med anknytning till pensioneringen och pensionstiden. Den utvisade bland annat att de äldre vill att pensionärsorganisationerna skärper sig litet beträffande intressebevakningen och att förtroendet för politikerna i pensionsfrågorna är ganska klent. InclusAge försöker för närvarande bland annat utreda hur de äldre bättre än hittills kunde göra sin röst hörd i samhället.