Det är felaktigt att påstå att ålderspensionerna inte drabbas av nedskärningar. Vi vill påminna om att beskattningen av pensioner är högre än beskattningen av löneinkomster. År 2022 uppgick skatteintäkterna från pensionärer till uppemot 7,5 miljarder euro. €/år. Vi vill också påminna om att minimigränsen för pensionsinkomstskatt inte har reviderats på flera år.
Att skära i arbetspensionerna skulle vara en vansinnig lösning, där det väsentliga har glömts bort. Nedskärningarna skulle leda till att det bara blir mer pengar kvar i pensionssystemet och att statens skatteintäkter sjunker. Nedskärningar i folkpensionerna och garantipensionerna skulle i sin tur minska statens utgifter, men slå tillbaka i form av fattigdom bland pensionärer och ökade utgifter för socialvård, utkomststöd och kostnader för sjukdom.
-Vi välkomnar löftet om att folkpensionerna inte kommer att röras. Största delen av pensionerna i Finland är inte stora. Pensionen för en fjärdedel är mindre än 1250 €/br/månad. I fjol var medianpensionen 1736 euro brutto i månaden, vilket innebär att hälften av våra pensionärer fick pensionsinkomster som låg under under denna nivå.
Att vara låginkomsttagare som pensionär skiljer sig från att vara låginkomsttagare i arbetsför ålder. Om pensionen är liten, måste man uthärda resten av livet, till och med i årtionden, utan några egentliga möjligheter att förbättra inkomstnivån till exempel genom att arbeta. Åtminstone i teorin har en person i arbetsför ålder möjlighet att arbeta extra timmar för att täcka oväntade extra utgifter. Det har också i offentligheten antytts att en del pensionärer (65–74-åringar) är förmögnare än den övriga befolkningen och därför kan anpassningsåtgärder riktas mot dem. Vi vill påminna om att pensionärernas förmögenhet, liksom många andra finländares, i huvudsak är bunden till den egna bostaden.
Situationen inom statsfinanserna försvårar på många sätt pensionärernas liv. Social- och hälsovårdsreformen har inte medfört någon lättnad. Hemvård eller dygnet-runt vård räcker inte till alla som behöver den. Tillgången till social- och hälsovårdstjänster är bristfällig. Klientavgifterna inom social- och hälsovården har höjts. Stigande priser, såsom dyrare energi, livsmedel och läkemedel, slår också hårt mot pensionärerna. Bostadsbidraget för pensionstagare indexfrystes och bidragen höjs inte under åren 2024–2027.
- Vi åker inte snålskjuts. Vi delar oron för de offentliga finansernas tillstånd, men de medel som väljs måste vara rättvisa. Statsfinanserna måste förbättras genom rättvis beskattning. Till exempel en höjning av den allmänna momssatsen med en procentenhet till nordisk nivå skulle vara rättvisare än att skära ned på äldreomsorgen eller pensionerna. En förutsättning för detta är dock att prisökningarna kompenseras med fullständiga indexjusteringar av pensionerna. Å andra sidan bör de reducerade mervärdesskattesatserna på läkemedel och livsmedel inte höjas.
Arbete som utförs vid sidan av pensionen ska vara lönsamt. Incitamenten kan ökas genom att minska beskattningen av arbete som utförs vid sidan av pensionen och genom att förbättra möjligheten att intjäna pensionspoäng.
Inom den sociala tryggheten som helhet är var och en i tur och ordning betalare och mottagare. Fram till ca 25 års ålder är vi nettomottagare. Efter det fram till ca 60 års ålder, bär vi som arbetande människor också ansvar för andra åldersgruppers välbefinnande i form av skatter och avgifter. Största delen av finländarna står på pensionärernas sida. Enligt en undersökning som Yle publicerat är färre än var tredje finländare positiva till nedskärningar som drabbar pensionärerna.
I Finland måste vi upprätthålla solidariteten mellan generationerna och se till att alla kan räkna med trygga pensionsår. Samhället ska inte skära från pensionärerna, utan stödja pensionärernas aktiva liv och välbefinnande. På så sätt kan man förebygga sjukvårdskostnader och göra det möjligt för pensionärer att i stor utsträckning delta i frivilligarbete i det civila samhället, fungera som närståendevårdare och delta i barnomsorg.
Ytterligare information:
Eläkeliitto: toiminnanjohtaja Anssi Kemppi, 040 7257 143
Eläkeläiset ry: toiminnanjohtaja Jan Koskimies, 040 747 0776
Eläkkeensaajien Keskusliitto EKL ry: toiminnanjohtaja Timo Kokko, 050 441 3830
Kansallinen senioriliitto: toiminnanjohtaja Maarit Kuikka, 040 580 2494
KRELLI Kristilliset eläkeläiset ry: toiminnanjohtaja Päivi Kyyrö, 045 312 0310
Svenska pensionärsförbundet: Verksamhetsledare Ilona Salonen, 044 745 8611